Logotype Intresseanmälan
Hem
 

Nyhetsbrevsarkiv

Ledare 2011-10-31 Martin Melin • Projektledare för Hushållningssällskapet Hallands Lean-satsning
Lean från jord till bord

Det senaste året har 14 lantbruksföretag tagit sina första stapplande steg in i Lean-arbetet. Det minsta av dessa har endast en anställd, det största har femton. Ibland utgör hela personalstyrkan gårdens enda förbättringsgrupp. Men om företagens samarbete med andra beaktas – maskinsamarbete och utbyte av olika tjänster – så verkar även det minsta lantbruksföretaget i ett sammanhang som liknar en större organisation, där utväxlingen av förbättringsarbete kan bli ganska stort.

Hur kan ledtiden förkortas i lantbruket, där det som produceras under lång tid är fastlåst i biologiska processer? Växterna behöver växtsäsongen på sig för att mogna fram och kon behöver sin tid för att omvandla gräs till mjölk. Fokus hamnar på de arbetsprocesser som krävs för att hålla värdeflödet i gång, det människorna varje dag ägnar sig åt på sin arbetsplats. Där uppstår slöserier med både tid och resurser.

Vi alla vet hur svårt det kan vara att bryta vanor. Lantbrukarna har ibland bott på gården sen barnsben och hur saker ska skötas sitter i ryggmärgen. Det är ett stort steg för dem att dra på sig ledartröjan och engagerat driva förbättringsarbetet, ett arbete som vänder upp och ner på det gamla invanda. Minst lika stor är utmaningen för de anställda. Från att ha varit vana vid ett ganska ensamt jobb ska de nu delta i en grupp för att tillsammans lösa problem. Det är inte ovanligt att det är någon anställd som blir den mest entusiastiske pådrivaren. De ser möjligheten att förbättra sin arbetsplats och uppmanas att ta initiativ och lösa saker som de pratat om länge men som hela tiden runnit ut i sanden.

Vår ambition är att åstadkomma ett behövligt lyft för lantbrukssektorn, och vi är tacksamma över att ha Produktionslyftet som sparringpartner. På längre sikt vill vi involvera hela kedjan med livsmedelsindustri och handel – Lean hela vägen från jord till bord. Det innebär samarbete med en stor bredd av aktörer inom lantbruk, utbildning och forskning. Och samsynen bland dessa är stor; Lean är vägen fram för lantbruket i Sverige!

Martin Melin • Projektledare för Hushållningssällskapet Hallands Lean-satsning


Artikel 2011-10-31

Självständigt förbättringsarbete

Det har varit turbulenta år för Arvika Gjuteri. Finanskrisen slog hårt mot företaget, men efter konkurs, rekonstruering och återhämtning ser de framtiden an med tillförsikt. Under sommaren har de tagit ytterligare ett steg i utvecklingen med Produktionslyftet och en satsning på Lean.

Arvika Gjuteris VD Christina Gabrielsson har en bred industrierfarenhet och har tidigare arbetat med förbättringsarbete, så hon är väl medveten om att det inte bara finns en sanning. Det finns alltid olika sätt att gå tillväga och Arvika Gjuteri har tidigare provat flera alternativ i sitt förbättringsarbete; både i egen regi och genom att engagera konsulter. I det läge företaget befinner sig just nu ser hon dock Produktionslyftet med dess taktade metodik och långsiktighet som det bästa alternativet.


Christina Gabrielsson, VD för Arvika Gjuteri sedan 2008.

– Vi insåg att vi kommer att behöva stöd i arbetet och såg oss om efter lämpliga aktörer, där Produktionslyftet var ett alternativ, berättar Christina. Vad vi fastnade för var just långsiktigheten samt den tydliga inriktningen mot coachning och utbildning, det vill säga kunskapsuppbyggnad. Vi måste själva ha ägarskapet.

Inför valet av partner i förbättringsarbetet gjorde de ett studiebesök hos ett tidigare Produktionslyftsföretag, Ostnor (FM Mattsson/Mora Armatur) i Mora, ett besök som inspirerade dem till att söka till Produktionslyftet. En stor del av Ostnors verksamhet omfattar gjutning, vilket gjorde att det fanns flera beröringspunkter.

Satsningen går igen i alla led. Till Produktionslyftets utbildning Lean produktion har de skickat en produktionstekniker, en produktionsledare och en produktionschef. De har nyligen anställt en förbättringsledare som de ville skicka på samma kurs, men tyvärr var utbildningen fullbokad. Arbetet går dock vidare.

– Vi har haft jättebra seminariedagar med en mycket positiv anda, både IF Metall och Unionen är med i arbetet. Det är en förutsättning att fack och företag ser detta som en gemensam väg framåt.


En bild ur företagets målbild med egna illustrationer och fokus på värderingar.

Förändringarna som satsningen innebär är av den grad att allt inte kan detaljförhandlas. Av tradition är arbetsmarknaden väldigt reglerad, men det krävs flexibilitet från båda sidor, samarbetsformer som gör det möjligt att agera snabbare.

– Det handlar absolut inte om att åsidosätta spelregler, utan om att hitta samarbetsformer så att beslut kan tas korrekt och snabbt. Det handlar om samsyn och kompetensutveckling.

Lennart Gustafson har arbetat sju år som huvudskyddsombud på Arvika Gjuteri, och från och med i år är han även Metallklubbens ordförande. Enligt honom har Lean-satsningen generellt blivit väl mottagen på företaget.

– Lean kan ge bättre arbetsplatsmiljö vilket jag som skyddsombud givetvis ser som något positivt, säger Lennart. Satsningen känns väl förankrad där alla, från Christina, övrig produktionsledning och fack, drar åt samma håll.

Överhuvudtaget har engagemanget varit stort från start med möten och löpande information. Facket har deltagit i diskussionerna och alla är överens om att detta är något som görs i allas intresse. Ingen idé eller frågeställning har varit för liten eller ”dum” för att tas upp.

– I förlängningen räknar vi med en bra utveckling av arbetsplatsmiljön, säger Lennart Gustafson. Det handlar inte om att jobba hårdare, utan att jobba smartare. I de två avdelningar där vi påbörjat arbetet har vi börjat nå fina resultat. Samtidigt är det viktigt, och uttalat, att arbetet inte bara gäller produktionen utan hela företaget.

En styrgrupp har bildats som omfattar delar av ledningen och fackliga representanter. Inledningsvis i workshops användes en utökad styrgrupp med även produktionsledare och marknad – totalt ett 15-tal personer, allt för att få bredast möjliga förankring.

– Samtidigt är styrelsens stöd oerhört viktig, betonar Christina. En sådan här satsning kan inte drivas utan ledningens fulla stöd, styrelsen är den yttersta ledningen. Oavsett hur många eldsjälar du har i fabriken så riskerar de att bli isolerade öar utan genomslag. Vår målsättning i samarbetet med Produktionslyftet är att åstadkomma en hållbarhet, en långsiktig uthållighet.


Christina Gabrielsson tillsammans med Arvika Gjuteris produktionschef André Brask.

Som underleverantör är Arvika Gjuteri helt beroende av kundernas ”orderkonjunktur”, varför det är nödvändigt att kunna agera både på kort och lång sikt. Under krisperioden har det långsiktiga fått stå tillbaka. Nu är det en långsiktig satsning som gäller för att korta ledtider, öka flexibiliteten och fokusera mot nöjda kunder.

Inför den operativa starten med Produktionslyftets arbete hos Arvika Gjuteri identifierade de ett pilotområde med stort produktflöde. Tanken var att minska ”indirekt hantering”, det vill säga icke värdeskapande arbete, i ett flödestänk. Området var dock inte det självklara valet.

– I vår verksamhet är själva gjutningen så central att det nästan alltid är där all backup och investering hamnar. Därför valde vi medvetet inte ett gjutningsflöde, eftersom det alltid finns en svagaste länk i en kedja.

Sedan i maj 2011 har styrgruppen även arbetat med att ta fram grundtankarna bakom förbättringsarbetet, något som ska utmynna i företagets produktionssystem. Målformulering finns framtagen och de har varit tydliga med att inte använda tidigare framtaget material utan verkligen visa vad företaget står för idag. De har 20 % direkt exportandel av sin produktion, men det är viktigt att inse att även deras inhemska kunder är exportkunder. Det gör att de är mycket omvärldsberoende, vilket ytterligare skärper konkurrensen från utländska företag.

– Vi är ett medelstort företag utan någon koncerntillhörighet som ger resurser eller ställer krav. Vi är själva fria att välja vad som är bäst för oss. Det innebär både för- och nackdelar; vi äger själva besluten, vi kan bestämma oss idag och starta på måndag. Nackdelen är att det kan vara tunnare med resurser samt att vi själva hela tiden också måste driva utvecklingen.

Produktionschefen André Brask berättar att de genomfört egna ”pilotområden” vid två stationer som var flaskhalsar, först på egen hand och sedan med hjälp av en konsult. Efter tio månader kunde de ta emot ökade volymer, samtidigt som de gått ner från femskift till treskift.



– Effekterna av det arbetet var en av anledningarna att vi bestämde oss för att gå vidare och ta kontakt med Produktionslyftet, förklarar André Brask.

– Givetvis räknar vi med att satsningen ska vara lyckosam, men vi inser att det inte görs av sig själv, avslutar Christina Gabrielsson. Vi är många som tidigare arbetat med förbättringsarbete och har en bra samlad erfarenhet, men det hjälper inte – allt måste göras en gång till. Det är det som är vardagen, det är den kulturen som måste sätta sig!


Notis 2011-10-31

Produktionslyftsföretag vinnare av Svenska Leanpriset

Emballator Lagan Plast i Ljungby utsågs vid Lean Forum Konferens i början av oktober till årets vinnare av Svenska Leanpriset. Juryns motivering: ”Med ett respektfullt förhållningssätt utvecklar Emballator Lagan Plast AB kontinuerligt och uthålligt sitt produktionssystem med hjälp av Leans principer och metoder. De har genom denna uthållighet och övertygelse, ett arbete som startade under en ansträngd period, förändrat såväl företagets position som riktning.

Utmärkande för företaget är att Lean-filosofin lever i alla delar av verksamheten, där Emballator Lagan Plast kan visa på förbättringar och resultat som skapar goda förutsättningar för en fortsatt lärande Lean-resa mot nya utmaningar. De är en förebild som genom sitt engagemang och synsätt erbjuder alla – kunder, ägare, konkurrenter och samhälle – tillfälle att inspireras och lära av de erfarenheter som gjorts.” Produktionslyftet, med företagets Lean-coach Peter Lundin i spetsen, gratulerar VD Christian Silvasti med personal å det varmaste! Mer information har peter.lundin@produktionslyftet.se.


Notis 2011-10-31

Daglig styrning hos hela LK Armatur

Hos LK Armatur i Helsingborg har de kört igång med Daglig styrning brett i hela företaget. Vid uppstarten den 26 september så coachade alla grupperna på eftermiddagen. Ovant hos vissa, mycket bra av andra men överlag en mycket positiv känsla. Nu får grupperna jobba vidare på egen hand fram till uppsamlingsheatet i november. Bilden är tagen i lagret – mer vet joakim.bjurstrom@produktionslyftet.se.


Notis 2011-10-31

Lyckad 5S-insats hos Waco Jonsereds

I slutet av september genomfördes en 5S-insats i pilotområdet hos Waco Jonsereds i Halmstad. Genom att flytta material närmare och bättre strukturera arbetsplatsen så kunde de öka produktivitet med ca 30%. Nu går de vidare med att titta på in- och ut-flöden, inköp och några andra områden. Bilden visar Wacos engagerade Lean-koordinator Ronny Bengtsson som organiserar en monteringsbänk i pilotområdet, där de fått en stor vinst genom att organisera delmontering till hyvlarna. Mer vet nils.svensson@produktionslyftet.se.


Notis 2011-10-31

Tydliga och positiva förändringar

Hos Westcoast Windows i Trollhättan samlades styrgruppen efter semestern, där samtliga teamledare från varje förbättringsgrupp ingår. VD och medarbetare är nöjda och ser positiva framsteg vad gäller volymerna och arbetet i förbättringsgrupperna. Utvecklingen mot Daglig styrning är positiv där produktionschefen varje morgon går igenom med teamledarna. Dessutom presenteras resultat och nyckeltal varje månad för personalen. Mer information har roger.lundin@produktionslyftet.se.


Notis 2011-10-31

Standardiserat arbete och 5S hos Permobil

Den 11 oktober genomfördes hos Permobil Produktion på Alnön i Sundsvall såväl en introduktion av Standardiserat arbete för styrgruppen, som en uppföljning av 5S-arbetet i pilotgruppen. Styrgruppen diskuterade hur de kan uppgradera den metod som idag används för instruktioner på stationerna, medan pilotgruppen diskuterade hur arbetet kommit igång och vad som står på tur. Revisioner i grupper om två personer genomfördes i några av gruppens arbetsstationer, varefter revisionsmallen uppdaterades. Bilden visar när de bygger om i materialfasaderna efter linan. Mer vet jonas.laring@produktionslyftet.se.


Notis 2011-10-31

Nya Lean-företag i Värmland

Under två intensiva dagar på IUC Wermland i Arvika avslutades Chalmers Professional Educations och Produktionslyftets senaste kurs i Lean produktion. Generella lärdomar summerades upp och deltagarna delade sina visioner för framtiden.

Volvo Construction Equipment i Arvika är ett av de företag som har deltagit i utbildningen och som medverkade vid kursavslutningen den 28-29 september. Volvo CE har utsett Arvikaverken till pilotanläggning för standardiserat arbete enligt Lean och siktet är högt ställt.

– Vi ska bli världens bästa fabrik för hjullastare, det är det säkraste sättet att möta konkurrensen, fastslog Christoffer Jaarma, Material Controller på Volvo CE i Arvika.

Utbildningen i Lean produktion är utformad för individuell kompetenshöjning i kombination med verksamhetsutveckling. Ett centralt inslag är projektarbeten som deltagarna genomför i grupp. Projekten utgår från problem eller utmaningar som hämtas från de deltagande företagen och resultaten blir således konkreta bidrag till företagens utvecklingsarbete.

Deltagarna i den senaste kursen, som kommer från bland annat Volvo CE, Edanesågen, Norma i Åmotfors och Nordic Paper i Säffle, har också besökt varandras respektive arbetsplatser under utbildningen. Ett uppskattat inslag enligt Christoffer Jaarma.

– Studiebesöken har bidragit med nya infallsvinklar och idéer för hur vi kan utveckla våra processer. Vi har mycket att lära av varandra.

– Vi kan räkna till minst hundra företag och 1 000 medarbetare som deltagit i de drygt 40 kurser som hittills har genomförts, berättar Dan Carlsson på Chalmers Professional Education, tillika utbildningsansvarig inom Produktionslyftet.

Utbildningen Lean produktion riktar sig främst till den tillverkande industrin, men på senare tid har efterfrågan ökat även i andra branscher. Dan Carlsson ser stor potential i den utvidgade tillämpningen.

– Ett spännande exempel är hälso- och sjukvårdssektorn, där vi bedömer att Lean kan användas för att öka fokus på kundvärde och minska slöserier. Vi förbereder just nu den tredje omgången av kursen ”Lean för hälso- och sjukvård”, med start i november 2011.

Bilden visar lärare och deltagare vid kursavslutningen i Arvika (foto Värmlands Folkblad). Mer information har dan.carlsson@produktionslyftet.se.


Notis 2011-10-31

Lean-inspiration till systerföretag

KraftPowercon i Surte medverkar i Produktionslyftet. Systerverksamheten i Växjö ser som angeläget att också komma igång och har därför köpt in extrainsatser för hjälp med detta. Vid månadsskiftet augusti-september genomfördes en första workshop som fokuserade på kartläggning av hela processen från offert till leverans och slutfaktura. Lean-koordinatorn från Surte-avdelningen deltar för att dela med sig av sina erfarenheter. Mer information har richard.berglund@produktionslyftet.se.


Notis 2011-10-31

JM tog hem årets Leanpris inom bygg

I tuff konkurrens med NCC och deras P303-system tog JM hem årets Leanpris inom byggsektorn. Priset delas ut av Lean Forum Bygg i samarbete med tidningen Byggindustrin och prisutdelningen skedde på Scandic Sergel Plaza i anslutning till Lean Wood Engineerings-konferensen i Stockholm den 26 oktober. Juryns motivering lyder:

”Vinnaren (JM) har systematiskt och under flera år arbetat med Lean i alla led i processen och vinner nu, steg för steg, förståelse och uppslutning från alla yrkesgrupper bland medarbetarna.”

JMs senaste satsning på strukturerad produktion presenterades i förra numret av Byggindustrin (#33). För JM började "industrialiseringen" på allvar för snart tio år sedan med enhetliga projekteringsanvisningar – stommen till en teknisk plattform. Året därpå, 2004, startade arbetet med strategiska inköp och 2008 med strukturerad försäljning. I fjol gick startskottet för JMs strukturerade produktion. Det betyder bland annat att:

  • Arbetsmoment analyseras och testas och särskilda arbetsgrupper tar fram specifika monteringsanvisningar
  • Metoder för att sätta tidplaner har standardiserats
  • De sätter upp en enhetlig processkarta som definierar hur, när och i vilken ordning alla olika arbetsmoment ska utföras
  • Mötesrutinerna spikas där bland annat varje arbetsdag inleds med ett morgonmöte.

Den andra nomineringen var NCCs byggsystem P303m som baseras på flerbostadshus i två våningar, parhus eller radhus. Energianvändningen är 59 kWh per kvadratmeter och år. Husen levereras nyckelfärdiga till fast pris och har en garanterad byggtid på från fyra månader.


 
SWEREA/IVF CHALMERS KTH Högskolan i Jönköping MDH Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Blekinge Tekniska Högskola Luleå tekniska universitet