Logotype Intresseanmälan
Hem
 

Nyhetsbrevsarkiv

Ledare 2012-03-30 Lars Nothall • Produktions- och teknikchef • V&B Gustavsberg-Vårgårda
”Produktionslyftet – ett koncept som håller”

Vid årsskiftet till 2009 startade vi ett större förändringsarbete i produktion på Gustavsberg i Vårgårda där layout och flöden strukturerades om. Delar av verksamheten lämpar sig väl för flödesorienterad produktion, vilket vi också jobbat med sedan början av 90-talet, men befintligt layout och grupporientering hade gått ur tiden. Vi flyttade maskiner, målade golv och byggde in celler, layouten orienterades ur ett produkt- och komponentperspektiv med fokus på renodlade flöden. Målet var att skapa en ny plattform att växa ur där vårt största problem – störningar – hotade leveranssäkerhet och produktivitet. Vi insåg ganska snart att vi behövde hjälp för att ta nästa steg där lotten föll på Produktionslyftet, ett beslut som vi inte ångrat. Nu har 18 månader gått och vi har just avslutat samarbetet med Produktionslyftet.

Arbetsmodellen skiljer mot erfarenheten från konsultdrivna produktivitetsprojekt där snabba vinster och resultat legat i fokus, ofta med ekonomiska incitament i bakgrunden. Istället var det utbildning och insiktsförmedling som genomsyrade upplägget, vilket kändes frustrerade till en början; vi visste ju vad vi ville göra och behövde bara ha stöd för att komma dit … Så här i efterhand känns det annorlunda. Den investering vi gjorde genom att en stor tvärfunktionell grupp på 22 personer utbildades i Lean och alla dess verktyg har byggt kunskap och helhetssyn som borgar för att arbetet kan leva vidare även efter Produktionslyftet.

Det mesta inom Lean-filosofin är logiskt, ofta ganska enkelt (i teorin) och inte sällan sådant som vi arbetat med genom åren – om än inte på samma bredd och kanske utan att koppla inbördes förhållanden. Lean-skolan fogar samman allt till en helhet där långsiktighet, lärande, medarbetaren och ständig förbättring står i fokus. För den som inte tar till sig dessa mer filosofiska insikter kommer organisationen även i fortsättningen att vara beroende av enskilda personer och deras initiativ.

5S ger i sig goda resultat genom den struktur och ordning som skapas, vilken dessutom uppfattas som mycket positiv av alla medarbetare. Här gick vi ifrån mallen något och introducerade 5S i hela produktionen samtidigt; det krävdes en stor kraftsamling men utfallet blev väldigt bra. Vi inledde med att samla all personal (kollektivanställda såväl som tjänstemän) till en heldag utan produktion där vi städade, sorterade och slängde. I anslutning till detta hade 5S-ansvariga utsetts och utbildats i samtliga grupper och en 5S-timme per vecka infördes.

För att få fart på 5S-arbetet krävs att tid friläggs samt att arbetet förbereds och planeras. Svarstiderna på begärda åtgärder är oerhört viktiga för att bygga respekt för systemet. Vår lösning var att frilägga en resurs, helt kopplad till förbättringsarbetet, för att tillverka och installera de förbättringar som grupperna begär. Engagemanget blev stort och även om fokus legat på pilotgrupperna har alla grupper utvecklats parallellt. Vi kan med tydlighet konstatera att ledarens roll, det vill säga den support produktionsgruppen får av närmsta chef, är avgörande för resultat och utveckling.

Ständiga förbättringar känns som en självklarhet, men genom den metod som Lean introducerar det på fångas inte bara idéer utan den ger dessutom en andra dimension. Genom att gruppen/teamet själva ska genomföra så mycket som möjligt drivs lärandeprocessen och därmed den långsiktiga inställning som genomsyrar Lean. Just den del där operatörerna själva förväntas genomföra förslag har inte varit odelat positiv. Variationen var – och är – stor men de grupper som ”köpt konceptet” drar ifrån och utvecklas på ett fantastiskt sätt. Här gäller det att inte ge upp; medarbetarna måste utmanas och ledningen måste stödja denna inställning även om det kostar tid initialt.

Det som till en början var lösryckta begrepp är idag något vi blivit utbildade och tränade i. Vart och ett av verktygen har ”bockats av” som isolerade metoder, men efterhand flöt allt samman igen till en och samma filosofi med förbättringstavlan som plattform. Som exempel blir ”Visualisering” och ”Operatörsunderhåll” bara en extra dimension av 5S; allt bygger på samma grundfilosofi där struktur och ordning länkar till nästa steg. Jag vill se Lean-implementering som en trappa där varje steg skapar förutsättningar för att ta nästa. På vägen krävs kunskap och bred insikt i hela organisationen där ledarnas roll inte nog kan betonas. När vi inte lyckas beror det framför allt på att vi inte underbyggt och informerat i tillräcklig grad.

I dagsläget kan vi konstatera att förändringen bara startat, potentialen är enorm och Lean-implementeringen har hjälpt oss inse var och hur vi ska leta samt kunskap om verktyg att arbeta med. Vi är väl medvetna om att vi bara skrapat på ytan och så kommer det att förbli, hur långt vi än kommer – förhoppningsvis.

Lars Nothall • Produktions- och teknikchef • V&B Gustavsberg-Vårgårda


Artikel 2012-03-30

Givande Lean-dag hos VINNOVA

Den 17 februari genomförde VINNOVA en projektkonferens i Stockholm med titeln ”Lean och innovationsförmåga” där Produktionslyftet var väl representerat. Syfte med konferensen var bland annat att samla och sprida information om de aktiviteter kring Lean som VINNOVA stödjer samt att identifiera hur de kan bidra till att lösa olika utmaningsområdena inom konkurrenskraftig produktion.

Moderator för VINNOVAS konferens ”Lean och innovationsförmåga” var Kerstin Dencker från Swerea IVF som hälsade alla välkomna till den fullsatta konferensen och även presenterade ”expertpanelen” vars uppgift var att ställa uppföljande frågor till föreläsarna. Panelen bestod av Anders Richtner från Handelshögskolan i Stockholm samt Richard Berglund, som dagen till ära representerade Göteborgs universitet. Richard arbetar även vid Swerea IVF och är coach-ansvarig inom Produktionslyftet.


VINNOVA-dagens moderator Kerstin Dencker med expertpanelen bestående av Richard Berglund (Göteborgs universitet, Swerea IVF och Produktionslyftet) och Anders Richtner (Handelshögskolan i Stockholm).

Konferensen hade två parallella inriktningar; den ena mot konkurrenskraftig produktion och den andra mot framtidens sjukvård. Produktionslyftets medverkan fokuserades av naturliga skäl på produktionen där flera föreläsare med anknytning till Produktionslyftet presenterade olika satsningar. Ulf Holmgren, VINNOVAS chefsstrateg produktion, inledde med att konstatera att det var kul att så många var intresserade av Lean.

– Är Lean en del av lösningen för våra samhällsutmaningar? Vi står inför stora förändringar som måste adresseras för att inte utgöra ett hot, menade Ulf. Det kräver ett helhetsperspektiv med nya former av samarbete, styrning och ledning.

Fokus, framhöll Ulf, ska inte ligga på tekniken utan på behoven, vilket är helt i linje med ett Lean-tänk. VINNOVA själva har brutit ner utmaningarna inom konkurrenskraftig produktion i tre underrubriker: Individualiserade produkter, resurssmart design och produktion samt accentuerad kundnytta.


Björn Langbeck berättade om ”svenskt Lean” med erfarenheterna från SwePS (Swedish Production System) som bas.

– Vi är medvetna om att det är en mycket stor bredd, men Lean kan ha bäring på olika delar. Det innebär samtidigt också stora möjligheter!

Björn Langbeck berättade om Lean med svensk tillämpning och vad som framkommit i projektet Swedish Production System (SwePS), ett kompetenslyft för fordonsindustrin. Björn arbetar som Lean-coach inom Produktionslyftet men förläste här i sin roll som projektledare på Swerea IVF.

– Behövs det en svensk tillämpning av Lean eller går det bra att ta den japanska rätt av? Det är klart att det går, menade Björn, men blir det så bra?


Birgitta Öjmertz gav en överblick av Produktionslyftets arbete och syfte, där VINNOVA sedan starten varit en aktiv och drivande finansiär.

Givetvis finns det kopplingar till kulturen i landet och kontexten där Lean är tänkt att användas. Människor skiljer sig ganska lite från varandra, men arbetet måste utgå från dem. Om det finns skillnader, hur ska dessa hanteras? Vad är typiskt svenskt?

I Sverige har vi en lång och bra tradition av att arbeta med produktionsfrågor. Björn framhöll att vi faktiskt arbetat med Lean i 30 år; initialt hette det Just-In-Time (JIT) men Lean-tankarna har påverkat svensk industri sedan dess. Idag har det övergått i ett mer intensivt Lean-arbete, men vi kan konstatera att konceptet passar oss ganska väl. Vad är det då som skiljer svenskar från japaner? Främst rör det sig om kulturella skillnader, men vad är kultur?

– Kultur kan beskrivas som den kollektiva programmeringen, den skiljer ut en medlem i en grupp från en i en annan grupp. Det ärvs inte, utan lärs in.

Om vi placerar personer från olika länder längs en x-axel som startar med ”kyrklig” och avslutas med ”sekulariserad”, och en y-axel som startar med ”mat-för-dagen” och avslutas med ”självförverkligande”, så hamnar svenskar ganska långt upp till höger. Japanerna hamnar betydligt närmare origo, medan amerikanerna hamnar någonstans mitt emellan. I det kan vi läsa in att de i Japan är osäkerhetsundvikande (och därmed har lätt för standardiserat arbetssätt), medan vi i Sverige har en större acceptans för osäkerhet (och lite svårare för standardiserat arbetssätt). Samtidigt gör de hierarkiska skillnaderna att vi svenskar har lättare att ta ansvar och egna beslut på alla nivåer.

– Vi måste dock förstå att Lean i Sverige idag är en svensk översättning av en amerikansk tolkning av en japansk metodik, avrundade Björn. Vi får ta en del med en nypa salt. Precis som för det enskilda företaget så gäller det att alltid utgå från sina egna förutsättningar.

Programdirektör Birgitta Öjmertz gav en genomgång av Produktionslyftet kring hur, med vilka och vad programmet vill uppnå (läs gärna mer på www.produktionslyftet.se under fliken ”Produktionslyftet”). Birgitta betonade också att i uppdraget ingår skapandet av en övergripande struktur där ingående parter ska lära av varandra; näringsliv, akademi, institut. Programmet utgör en brygga till grundutbildning och forskning.


Jens von Axelson från Swerea IVF och Mälardalens högskola arbetar även som Lean-coach inom Produktionslyftet. På VINNOVAs konferens höll han en föreläsning kring ”Kaikaku – radikal och innovativ produktionsutveckling”, som kort sammanfattat är en process som kräver aggressiv målsättning stött av innovativt tänkande; ett helhetsbaserat förbättringsarbete.

Produktionslyftet kan stoltsera med över 110 avtal med företag, där deltagarna sedan genomgår programmets utprovade metodik ”Sneda Vågen”. Några av grundstenarna bakom metodiken är att etablera och säkra ledningens engagemang samt att hela tiden arbeta efter devisen ”hjälp-till-självhjälp”, det vill säga att ständigt fokusera på att företaget själv efter avslutat programdeltagande ska kunna fortsätta sitt Lean-arbete.

– En framgångsfaktor för oss är kontinuiteten samt ständiga förbättringar, berättade Birgitta. Produktionslyftet idag är inte samma som vid starten 2007. Idag kan vi samordna 45 personer i programmet tack vare våra egna vägledande principer; vi försöker verkligen leva som vi lär.

Det innebär också att Produktionslyftet arbetar med systemförändring, inte verktygsfokus. Lean är generisk kunskap som borde prägla hela Sverige, vilket även Ulf Holmgren var inne på. Samtidigt framhöll Birgitta att det rör sig om långsiktiga satsningar och att det tar år innan de verkliga effekterna visar sig.


Lennart Svensson har som följeforskare följt både Produktionslyftet och Verksamhetslyftet. Han kan konstatera att historiskt sett leder sällan ansatser som dessa till något hållbart, men konstaterar att Produktionslyftet utgör ett undantag. Framgångsfaktorerna enligt Lennart är krävande finansiärer, aktivt ägarskap, professionell styrning, kompetent ledning, engagerade deltagare och brukare med inflytande.

– Men med detta arbete erbjuder vi förutsättningar till innovationsförmåga, ökad konkurrenskraft och hållbar tillväxt – och vi delar gärna med oss!

Richard Berglund kunde berätta att IF Metall, som är en av intressenterna bakom Produktionslyftet, kontaktade Swerea IVF angående effekter av Lean-arbetet för deras medlemmar. Detta blev startskottet till ett antal projekt och mynnade så småningom ut i boken ”Det värdefulla engagemanget”. En organisation där alla agerar på eget initiativ för det gemensamma bästa är en dröm för såväl ledare som medarbetare. Alla vill att medarbetarna och kollegorna ska engagera sig. Men varför skulle de? Har företaget gjort sig förtjänt av det?

– Engagemang kan bidra starkt till lönsamheten under förutsättning att det finns något sätt att ta hand om engagemanget, förklarade Richard. Det går däremot inte att vänta sig en massa ja-sägare för den som söker engagemang.

Engagemang ger istället människor som med sakens bästa för ögonen agerar självständigt och ställer krav. Första frågan att ställa för en ledare är därför: Vill jag verkligen ha engagerade medarbetare? Engagemang kan ses som en skör planta: Den kräver rätt betingelser, näring, omsorg och ständig tillsyn under lång tid. Missgrepp kan snabbt ta död på den, men rätt skött kan den växa sig stor och stark och ge ordentligt med frukt. Det tar tid att bygga en kultur där medarbetarna väljer att engagera sig.

– Samtidigt ska man ha klart för sig att folk inte är rädda för förändring, avslutade Richard. Däremot vill de inte bli förändrade av andra.

Ovan nämnda presentationer är bara ett axplock ur konferensdagens program. Flera av presentationerna kan laddas ner på www.vinnova.se, där även VINNOVAs ansvariga för konferensen Tero Stjernstoft och Karin Öhman Forslund kan kontaktas för mer information om en mycket givande Lean-dag.


Notis 2012-03-30

Uppstart för pilotgrupp hos Strålfors

Nu har pilotgruppen påbörjat sitt arbete hos Strålfors Svenska AB i Tandsbyn. Tisdagen den 28 februari 2012 började de med en värdeflödesanalys av digital arkprint. Denna analys ska hjälpa dem att se var de kan göra de största förbättringarna inom pilotområdet.

Bilden visar bland annat delar av pilotgruppen, från vänster Peter Lundin (Produktionslyftets Lean-coach), Benny Berg, Christer Hedlund (Produktionslyftets Lean-coach), Torgny Ottosson, Kristoffer Gunnarsson, Ing-Marie Brynjeståhl, Sven Olofsson och Jörgen Holgersson. Saknas gör Yvonne Olsson och Dennis Wall. Benny, Yvonne, Kristoffer och Jörgen ingår även i arbetsgruppen för Lean, en arbetsgrupp som rapporterar till styrgruppen där även Jan Nilsson, Stina Göransson, Gudrun Johansson, Claes Edin och Thomas Reinelöv ingår. Många grupper blir det och många har dubbla roller … Mer information har christer.hedlund@produktionslyftet.se.


Notis 2012-03-30

Energi och engagemang hos LK Armatur

Under de första veckorna i mars kartlade LK Armatur i Helsingborg sin orderprocess, där en inledande brainstorming gav flera goda idéer för ett framtida läge. Orderprocessen skär genom organisationen och arbetet kännetecknades av energi och engagemang. Företaget kom en bra bit på vägen mot en mer stabil och förutsägbar process. Mer information har joakim.bjurström@produktionslyftet.se.


Notis 2012-03-30

Synlig förbättring i Höör

Hos Husqvarna Höörs Plåt genomfördes i mars ett Kaizen-event. Företaget hade konstaterat efter en arbetsplatsstudie att de ofta fick leta efter de krokar som används för hängning av detaljer inför målning. Det finns många olika typer och storlekar på krokar men de låg oftast i oordning. Efter att en mindre grupp med bland andra produktionschef Stefan Persson och operatör Eddie Ebbesson tillsammans genomfört S1-S3 i 5S ser arbetsplatsen ut som på visas på före-/efterbilderna och gruppen var med all rätt mycket stolta över resultatet. Mer vet lars.danielsson@produktionslyftet.se.


Notis 2012-03-30

Aktiva deltagare kring flöde hos Uppåkra

Det var en bra dag i mitten av mars med ett erfaret gäng på Uppåkra Mekaniska i Skillingaryd, ett gäng som ändå fick en hel del aha-upplevelser när de analyserade och kartlade ett av företagets produktionsflöden. Deltagarna var aktiva och diskussionerna ledde till ett dussintal konkreta punkter i handlingsplanen. Näst längst till höger i bilden ses Produktionslyftets Lean-coach Peter Lundin. Mer vet tomas.wigerfelt@produktionslyftet.se.


Notis 2012-03-30

Effektiv produktionsstyrning på Jensen Devices

Studenterna Carl Hölcke och David Wahlberg på KTH har under handledning av Produktionslyftets Lean-coach Jens von Axelson genomfört ett projekt kallar ”Effektiv produktionsstyrning på Jensen Devices”. Syftet var att minska företagets ledtider i produktionen genom att skapa ett nytt system och regelverk för material- och informationsflödet, ett dynamiskt system dessutom anpassningsbart för att kunna dubbla eller tredubbla produktionsvolymen.

Efter analys av nuläget i produktionen har ett förslag för ett förbättrat framtida läge tagits fram utifrån kriterier ställda av Jensen Devices. I det nya systemet har de gått från ett tryckande system till ett hybridsystem som inkluderar följande ändringar: Visuellt Kanban-system, CONWIP-system (se bild), FIFU-flöde och buffert framför produktionens flaskhals. Lösningen uppfyller de krav som ställts av företaget och har implementerats framgångsrikt; trots att systemet inte har använts så länge har flera positiva resultat redan visat sig. Mer information har jens.von.axelson@produktionslyftet.se.


Notis 2012-03-30

Projekt kring engagerade medarbetare – vill ni medverka?

Att arbeta systematiskt för att bygga en situation där medarbetare väljer att engagera sig är viktigt, men att göra det i praktiken är svårt. I ett projekt på Swerea IVF utvecklas metoder baserade på boken ”Det värdefulla engagemanget”, som presenterades i nyhetsbrevet augusti2011, för att lyfta engagemanget i organisationer.

Ny teknik är viktig för industrins konkurrenskraft och i slutänden vårt välstånd, men det är människor som ska använda tekniken och skapa de nya möjligheter som tekniken erbjuder. Om de inte vill medverka aktivt är den nya tekniken inte mycket värd. I projektet utvecklas en metodik för att engagemanget hos medarbetarna ska växa. Arbetet i ett företag börjar med en nulägesanalys som innefattar en enkät till alla medarbetare, särskilt till alla med ledande position. Ledarna får sedan genomföra en eller flera workshopar där resultaten värderas och förändringar dras igång. Företag som är intresserade av att medverka i projektet är välkomna att kontakta richard.berglund@produktionslyftet.se.


 
SWEREA/IVF CHALMERS KTH Högskolan i Jönköping MDH Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Blekinge Tekniska Högskola Luleå tekniska universitet