Logotype Intresseanmälan
Hem
 

Nyhetsbrevsarkiv

Ledare 2012-12-20 Birgitta Öjmertz • Programdirektör
Nationell spetskunskap och regional närhet

Så har ännu ett år snart gått och ett nytt står för dörren. Som ni kan läsa i artikeln i detta nyhetsbrev har Produktionslyftets effekter utvärderats från olika perspektiv och en positiv bild träder fram. De företag vi främst tittat närmare på under året är de som började sitt arbete under Produktionslyftets första period, 2007-2010. Det beror på att det arbete vi gemensamt startar igång är långsiktigt. Vår målsättning är att företagen, genom ständigt förbättringsarbete, långsiktigt ska leverera mer kundvärde effektivare och med bättre förutsättningar för de egna medarbetarna. Att det händer mycket spännande hos företagen – inte bara under de 18 månader coachningen pågår utan långt därefter! – är något som vi verkligen gläder oss åt.

Samtidigt har vi under året lagt stor energi på att också blicka framåt och se hur vi de kommande åren ska kunna utveckla verksamheten ytterligare. Ett nyckelord är Lärande, att vi alla hela tiden utmanar oss själva för att lära: Vi som arbetar i Produktionslyftet, i företag och hos olika samverkanspartner. Vi har en målsättning att utveckla vårt upplägg för breddning i både bransch och företagsstorlek samt fördjupa i innehållet för att i ett nästa steg kunna sprida brett. En del är att koppla arbetet närmare forskning och bredare utbildning. Vi vill också utveckla samverkan – regionalt, mellan regioner och nationellt – och stärka de regionala strukturer som möjliggör regional finansiering. Vi vill nå ut till företag i hela Sverige och långsiktigt kunna ge stöd till företagen utifrån grundtanken om nationell spetskunskap och regional närhet.

Jag ser fram emot ett fortsatt gott och utvecklande samarbete under det kommande året och önskar en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År till er alla!

Birgitta Öjmertz · Programdirektör


Artikel 2012-12-20

En tillbakablick med framtidstro

Produktionslyftet har varit verksamt sedan 2007 och vi arbetar i dagsläget för en breddning och ytterligare förlängning av programmet. Verksamheten baseras dock på gjorda erfarenheter, varför en tillbakablick är på sin plats för att lyfta fram de långsiktiga effekter vi eftersträvar. Här följer en sammanfattning av olika utvärderingar, undersökningar och reflektioner som genomförts under året – och som lovar gott för den kommande verksamheten!

VINNOVA är en av Produktionslyftets långsiktiga finansiärer och de har låtit SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, utföra en effektutvärdering av Produktionslyftet första period 2007-2010 (PL1). I denna jämförs de företag som deltog i PL1 med en referensgrupp av företag med liknande förutsättningar som PL1-företagen, dock med den skillnaden att PL1-företagen har 60-70 procent fler anställda. Resultaten visar en liknande utveckling för många nyckeltal under 2007-2011. Till en början är tendensen mer negativ för PL1-företagen, men sedan vänder trenden och under 2011 har praktiskt taget alla nyckeltal en bättre utveckling för PL1-företagen än för referensföretagen.

Sammanfattningsvis kan positiva tendenser identifieras för åtta av nio nyckeltal: Omsättning, omsättning/anställd, lageromsättningshastighet, årets resultat, resultat/anställd, vinstmarginal, förädlingsvärde/anställd och soliditet. Hur det nionde nyckeltalet som följdes upp (antal anställda) ska tolkas är svårare att uttala sig om eftersom ett effektivare företag kan ha både fler och färre anställda.

Även om osäkerheterna är stora och skillnaderna mellan grupperna relativt små, är SPs tolkning att konkurrenskraften har ökat mer för PL1-företagen än för referensföretagen. Grunden till deras slutsats är en sammanvägd bedömning av den positiva trenden för praktiskt taget alla nyckeltal. Faktorer som gör analysen osäker är att det har gått kort tid sedan företagen deltog i PL1 och att företagen har genomgått en finanskris som slagit olika hårt för olika företag.

VINNOVAs handläggare Tero Stjernstoft sammanfattar det med att PL1-företagen, i jämförelse med referensföretagen, har haft sämre utgångsläge på samtliga nyckeltal, drabbats hårdare av lågkonjunkturen 2009 och påverkats mer av omvärldsförändringar än av alla åtgärder. Samtidigt har de förbättrat sina nyckeltal mer än referensbolagen, varför hans slutsats är att Produktionslyftet har ökat konkurrenskraften för de deltagande företagen.

Resultat från Produktionslyftets egen enkätundersökning av PL1-företagen,
där svaren visar att arbetet lever vidare efter avslutad Produktionslyftsinsats.

Inom Produktionslyftet har vi själva genomfört en enkätundersökning, riktad till vd och ledning i PL1-företagen. Trots att svarsfrekvensen var aningen låg (64 procent) kunde vi notera att företagen ser positiva effekter efter arbetet med Produktionslyftet, även om de uttrycker sig försiktigt. En vd för ett av PL1-företagen förklarade det så här: ”Ju mer man lär sig, ju mer ser man och därav ’ödmjukheten’. Dessutom tror jag man tenderar att efterhand betrakta det som uppnåtts som självklart, eller business as usual.”

De högsta effekterna som företagen anger ligger bland ”mjuka” faktorer som samverkansförmåga, förändringsförmåga och lärande. Av ”hårda” faktorer ligger leveransprecision och produktivitet i topp, där ungefär hälften anger en ”tydlig förbättring”. Överlag var responsen från intressenterna mycket positiv.

Enkätundersökningen visar att företagen upplever de största effekterna bland ”mjuka” faktorer,
vilket kan knyta an till en förändring i företagskulturen. Även bland ”hårda” faktorer är dock de
positiva effekterna tydliga.

Vi har dessutom gått lite mer på djupet hos ett antal Produktionslyftsföretag genom att ta fram vad vi kallar reflektionsartiklar. Här besöker vi företagen och tillsammans med medarbetare och ledning går vi igenom vilka effekter deras Lean-arbete har lett till. Fokus ligger inte på siffror, även om sådana förekommer för att understödja effekterna, utan på det långsiktiga arbetet med utgångspunkt i Kunder, Medarbetare, Samhälle och Ägare.

Hittills har sex företag dokumenterats på detta sätt: Emballator Lagan Plast, Carlsson & Möller, Diab, Indexator, HT-Svarv och Setrab. En återkommande insikt under dessa reflektionsmöten är att många av effekterna idag ses som självklara, vilket knyter an till kommentaren ovan. Först när vi diskuterat under någon timme har företagen börjat inse hur mycket de faktiskt har gjort och i vilken utsträckning de förbättrat verksamheten under sin Lean-satsning.

Reflektion med det tidigare Produktionslyftsföretaget Indexator kring nyttan av Lean ur
aspekterna Kunder, Medarbetare, Samhälle och Ägare. Från vänster: Tony Norgren
(Indexator Rotator Systems), Hans Reich (Produktionslyftet), Jens Johansson (Indexator
Rototilt Systems), Tord Johansson (Indexator Rototilt Systems) och Kjell Rask
(Produktionslyftet). Reflektionsartiklar har tagits fram om följande företag: Emballator
Lagan Plast, Carlsson & Möller, Diab, Indexator, HT-Svarv och Setrab. Du hittar artiklarna
http://www.produktionslyftet.se/artiklar.php#.

En annan påtagligt insikt har varit att det 18 månader långa arbetet med Produktionslyftet representerar en startsträcka, då samsyn skapas och grunden för företagens produktionssystem läggs. De verkliga och långsiktiga effekterna – kulturförändringen – uppstår oftast långt efter det att Produktionslyftsarbetet avslutats. Detta visar återigen vikten av ett starkt och engagerat ledningsstöd för att lyckas med ett långsiktigt hållbart arbete.

En viktig framgångsfaktor bakom Produktionslyftets verksamhet är det faktum att vi har en mycket god samverkan med och ett gott stöd från våra intressenter IF Metall och Teknikföretagen. Så här skriver exempelvis IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe: ”IF Metall ser det som avgörande för att utveckla svensk industris konkurrenskraft att tillvarata den potential som ligger i en rationell produktion som engagerar alla medarbetare och som ger möjlighet att utveckla både tekniskt yrkeskunnande och förmågan att ta ansvar, medverka i förbättringsarbete och bredare insikter i företagets hela verksamhet. Produktionslyftets metodik har främjat samverkan mellan olika kategorier av anställda, liksom den mellan fack och företag.”

Teknikföretagens vd Åke Svensson lyfter också fram vikten av Produktionslyftets fortsatta arbete: ”Det är av stor betydelse att Produktionslyftet får fortsätta att verka för att förstärka produktionskunnandet i svenska tillverkningsföretag. Vi anser att Produktionslyftet genom ett målinriktat arbete med att utmana och stödja företagen i sin utveckling har stor betydelse för att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora teknikföretag i Sverige.”

Tommy Thunberg Bertolone, ombudsman för IF Metall, har följt upp Produktionslyftets arbete med intervjuer och träffar med IF Metallklubbar på ett antal medverkande företag. Partssamverkan fungerar bra i de flesta sammanfattar Tommy Thunberg Bertolone: ”Därför känns det bra efter intervjuerna med IF Metallklubbarna på Produktionslyftsföretagen där de beskriver hur de förändrat produktionsflöden och minskat slöserier, kortat ledtider och ökat produktiviteten. Detta samtidigt som arbetet organiserats för att använda och utveckla de anställdas kompetens och arbetsinnehåll, vilket ger de anställda en helhetssyn i utvecklingen av arbetet med Lean som utgångspunkt. Resultatet blir mer engagerade och motiverade anställda där också riskerna för att drabbas av belastningsskador minimeras. Det är detta som ger förutsättningar för en verkligt långsiktig konkurrenskraft!”

Vinnande Produktionslyftsföretag, från vänster: HT-Svarv och Setrab.

Avslutningsvis vill vi lyfta fram en annan aspekt på ett lyckat Lean-arbete, nämligen prisvinster! Under året har flera av ”våra” företag tilldelats utmärkelser av olika organisationer och arrangörer: Årets Leanpris i Södra Halland och Nordvästra Skåne gick till Falkenberg Graphic Media, Sydsvenska Leanpriset gick till Setrab i Limhamn medan HT-Svarv i Kalix vann Nordic Manufacturing & Automation Award. Finalister till byggbranschens Lean-pris var Strängbetong i Kungsör och Partab i Kalix, och en av finalisterna till Svenska Leanpriset var Nord-Lock i Mattmar. Tidigare år har även Mekanotjänst i Järvsö och Ostnor utanför Mora blivit nominerade till just Svenska Leanpriset, och 2011 vann Emballator Lagan Plast samma pris!

VINNOVAs utvärdering i sin helhet finns att ladda ner på http://vinnova.se/sv/Resultat/Utvarderingar/.


Notis 2012-12-20

Byggstenarna rullar på i Alfta

Uppföljning av en SMED-aktivitet genomfördes hos Acab i Alfta i mitten av november, där styrgruppen har tillsatt en grupp med ansvar för genomförandet. En handlingsplan har tagits fram baserad på förbättringsförslag från en tidigare ”SMED-dag”. Även arbetet med de föregående byggstenarna flyter på bra och diskussioner har inletts kring nästa byggsten, Förbättringsgrupper. Mer vet marjo.sarkimaki@produktionslyftet.se.


Notis 2012-12-20

Välbesökt och välorganiserat hos Gårö

Hos Gårö Plåtprodukter i Gnosjö genomfördes ett uppskattat seminarium i slutet av november i arrangemang av JTH. Företagets vd Daniel Pettersson brinner för såväl Gnosjö-anda som för Lean och gjorde sitt bästa för att inspirera det dryga 50-talet deltagare. Arrangemanget var mycket professionellt upplagt med gruppindelning inför rundvisningen, där det var operatörerna själva från respektive avdelning som guidade – inte någon från ledningen, mycket imponerande! Mer information har larsgustaf.gustafsson@produktionslyftet.se.


Notis 2012-12-20

Tidig julklapp till Höganäs Verkstads

En extra julklapp fick medarbetarna på Höganäs Verkstads AB genom ett studiebesök på det tidigare Produktionslyftsföretaget Smekab i Önnestad. Höganäs ligger i startgroparna att lansera sitt eget Lean-arbete så tillfället var perfekt för att se hur Smekab tillämpar arbetssättet.

På plats genomförde Smekab en mycket bra presentation över vad de gjort och hur de tänker. Även fallgropar och utmaningar fördes fram så att besökarna också förstod att det inte hade varit någon helt enkel match! Med stor entusiasm och – med all rätt – stolthet visades gänget runt i alla delar av fabriken. Arbetet med 5S, SMED och Kanban visades upp och förklarades på ett förtjänstfullt sätt.

Smekabs medarbetare hade lagt ner stor omsorg på vilka som skulle guida runt, vilket innebar att det blev en god mix av produktionschef, arbetsledare och operatörer. Även de fackliga ombuden var med och ledde runt vilket tydliggjorde det goda samarbetet mellan fack och arbetsledning, ett samarbete som Lean-arbetet har stärkt. Mer information har joakim.bjurstrom@produktionslyftet.se.


Notis 2012-12-20

Ambition och struktur hos Mora of Sweden

I slutet av november genomfördes en statusgenomgång av införda arbetssätt hos Mora of Sweden. Företaget har en ambitiös och strukturerad plan kring 5S-arbetet i hela organisationen, värdeflödesanalyser används kontinuerligt och planerna gällande order- och produktionsflöde både följs och utvecklas.

Förbättringsverksamheten har etablerats med regler och riktlinjer, där den första förbättringsgruppen haft möte med hela ledningsgruppen för att få fart och engagemang i arbetet. Ledningsgruppen förbereder sin fortsatta resa efter Produktionslyftet och lägger mycket kraft på att vidareutveckla sitt produktionssystem WILE till WILE 2.0. Mer vet peter.lundin@produktionslyftet.se.


Notis 2012-12-20

Mindre kapitalbindning hos Slottsbro

Slottsbro AB i Slottsbron har ett 30-tal anställda som tillverkar och säljer park- och lekplatsutrustningar. Efter att företagets alla medarbetare – från inköp och produktion till ekonomi och administration – spelat Lean-spelet har de reflekterat kring den egna verksamheten.

Nya idéer har växt fram och medarbetarna noterade tydligt vad slöserier som till exempel överproduktion medför. Att en så enkel sak som ordning och reda (5S) bidrar till ökad lönsamhet framgick också tydligt. Att inte ständigt belägga maskiner och medarbetare utan istället fokusera flödet till kund ”i rätt tid och inte för tidigt” var också en viktig insikt. I ett pilotområde skissade medarbetarna på en ny layout för produktionen, flyttade sedan om maskiner och startade upp 5S. Dessutom infördes daglig styrning varje morgon för att personalen tydligare ska se vad som ska produceras och kunna lyfta fram avvikelser.

Medarbetarnas engagemang har gett många positiva effekter som exempelvis ökad leveransprecision, minskad överproduktion och därmed minskade lager. De har fått en ökad samsyn i hela företaget och redan i ett tidigt skede var det tydligt att radikala förbättringar skulle ske. Genom att inte överproducera, minska på lagernivåerna samt 5S och daglig styrning har de minskat den totala kapitalbindningen i lager och PIA med 25 procent. Mer information har roger.lundin@produktionslyftet.se.


Notis 2012-12-20

Lean för byggsektorn – konferens i februari

Välkommen till ett seminarium i Nässjö onsdagen den 6 februari med tema kunskap, erfarenheter och inspiration. Flera av företagen i Produktionslyftet kommer från byggindustrin – leverantörer av komponenter som gjutna byggnadssystem, fönster och dörrar och färdigtillverkade badrum. Vid seminariet får du en bild av vad Lean innebär och hur filosofin kan tillämpas i byggsektorn.

Dessutom presenteras erfarenheter från vinnaren av byggsektorns Leanpris 2012, Ytterbygg AB. Seminariet arrangeras av Enterprise Europe Network, Swerea, Sveriges Byggindustrier och Lean Forum Bygg inom ramen för projektet PRISM Environment som finansieras av Europeiska Kommissionen och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Föreläser gör Magnus Widfeldt, Swerea IVF och Lean Forum Bygg, samt Mats Berntsson, vd för Ytterbygg AB. Seminariet är kostnadsfritt men anmäl dig för planeringens skull via www.leanforumbygg.se.


Notis 2012-12-20

Kurs i Lean och ledarskap på KTH

En ”systerkurs” till Produktionslyftets Lean-kurs på 7,5 högskolepoäng startar i februari 2013 på KTH, Leancentrum. Kursen Lean och ledarskap riktar sig till personer i arbetsledande befattning, främst inom den offentliga sektorn men även den privata, som har påbörjat sitt arbete med att implementera Lean. Kursinnehållet utgörs bland annat av introduktion till Lean verksamhetsstyrning, ledarskap i en organisation som arbetar med Lean och ledarskapets förutsättningar. Kursen omfattar tio dagar, fördelade på fem kurstillfällen. Anmälan görs på www.kth.se/itm/inst/tmt/leancentrum/kurser eller kontakta lhagman@kth.se.


 
SWEREA/IVF CHALMERS KTH Högskolan i Jönköping MDH Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Blekinge Tekniska Högskola Luleå tekniska universitet