Logotype Intresseanmälan
Hem
 

Nyhetsbrevsarkiv

Ledare 2013-01-30 Tero Stjernstoft • VINNOVA
Varför behöver vi fortfarande Produktionslyftet?

År 2009 blev ett riktigt tufft år när finanskrisen drabbade Sverige. Många företag gick i konkurs och tusentals människor förlorade sina jobb. Tillverkningsindustrin halverade sitt resultat och många av de företag som var med i Produktionslyftets första programperiod gick med förlust. Det som hände efter krisåret var dock häpnadsväckande. Redan 2011 hade Produktionslyftsföretagen passerat en motsvarande referensgrupp av företag gällande i stort sett samtliga nyckeltal, trots att de hade sämre utgångsläge och drabbades hårdare av lågkonjunkturen. Den slutsats vi kan dra är att Produktionslyftet har hjälpt de deltagande företagen att öka sin konkurrenskraft.

Under Produktionslyftets andra programperiod infördes en nationell struktur med åtta regioner i landet. Fler akademiska partner och närmare 100 nya Produktionslyftsföretag välkomnades till programmet. Planer togs fram för en övergång från projektfinansiering till kontinuerlig verksamhet finansierad av regionala privata och offentliga medel. Det är dock tydligt att det behövs en överbryggningsfas för denna övergång.

Mycket arbete kvarstår för denna överbryggning; bara genom en breddning av erbjudandet beträffande företagsstorlek från medelstora till mindre företag ger cirka 3000 nya potentiella Produktionslyftsföretag. Dessa företag i sin tur ställer nya krav på såväl Produktionslyftets arbetsmetodik som på nätverksstrukturen inom regionerna, som måste utvecklas och anpassas efter nya förutsättningar. Detta arbete skulle heller inte gå att genomföra utan det engagemang som IF Metall och Teknikföretagen bidrar med. För att höja den allmänna nivån inom tillverkningsindustrin arbetar vi även för att Lean ska införas i den akademiska grundutbildningen.

Vi kommer i framtiden att drabbas av ännu hårdare och snabbare konjunktursvängningar än den vi upplevde 2009. Därför är en investering i företagens konkurrenskraft viktig. Produktionslyftet har visat goda långsiktiga resultat hos deltagande företag och får därmed fortsatt VINNOVAs förtroende under sin verksamhet i överbryggningsperioden.

Tero Stjernstoft • VINNOVA


Artikel 2013-01-30

”Vi ska göra rätt för oss”

Ett av de första Produktionslyftsföretagen var Furhoffs Rostfria i Skövde. De avslutade sitt engagemang i Produktionslyftet våren 2009 och har således haft nästan fyra år av Lean-arbete på egen hand. Vi besökte dem i januari för att reflektera över deras fortsatta Lean-arbete.

AB Furhoffs Rostfria är leverantör av rostfria produkter inom bland annat VVS-området. Fabrik och huvudkontor ligger i Skövde, där all utveckling och tillverkningen sker. Av produktionen utgör 2/3 egna produkter och 1/3 är legotillverkning eller kundanpassat. Företaget har ett 100-tal anställda.


Reflektionsdiskussion hos Furhoffs Rostfria, från vänster: Produktionslyftets Hans Reich, arbetsledare och fackrepresentant Carl Brian, produktionschef Jan Adolfsson och produktionstekniker Magnus Torgin.

Furhoffs var ett av de tio första företagen som deltog i Produktionslyftet och de påbörjade sitt arbete hösten 2007. Tillsammans med vd Björn Furhoff, arbetsledare och fackrepresentant Carl Brian, produktionschef Jan Adolfsson och produktionstekniker Magnus Torgin reflekterade vi kring effekterna av deras arbete utifrån perspektiven Kunder, Medarbetare, Samhälle och Ägare.

Kunder
Idag använder Furhoffs sitt Lean-arbete – och effekterna av det – som en del i sin marknadsföring. Ett exempel är leveransprecisionen, som de till och med publicerar på sin hemsida. Snittresultatet per månad för 2012 hamnade på imponerande 98,9 procent. Till och med reklamationer kan vändas till något positivt.

– Eftersom vi har ett tydligt åtgärdspaket leder även de nästan alltid till beröm och vi har oftast en nöjdare kund efteråt, säger Jan Adolfsson. Beroende på produkt så åker normalt produktionspersonal, inte säljare eller ledning, ut till kunden. Det blir ärligare och personligare mot kunden, medarbetarna blir Furhoffs ansikte utåt.

Samma sak gäller när kunder kommer på besök; det är de som tillverkar produkterna som tar hand om besökarna i fabriken och visar runt. Vanligtvis tillbringar gästerna bara en liten del av tiden på säljavdelningen och ägnar istället mer tid i fabriken.

– Vi brukar låta dem provsvetsa typ ett litet pennställ, berättar Björn Furhoff, och ofta får vi responsen ”det här var det bästa besöket någonsin”. Sedan har de stället på sitt skrivbord; vem tror ni de ringer nästa gång de behöver något rostfritt?

Nöjda kunder kommer tillbaka och Furhoffs bygger långsiktiga relationer tack vare bättre leveransprecision och högre kvalitet. Beträffande kundnöjdheten har de olika parametrar som de kontinuerligt mäter och alla pekar åt rätt håll; leveransprecisionen har ökat, liksom kvaliteten och nöjdheten generellt. Antalet kundreklamationer ligger stadigt på låga 1,1-1,5 procent.


Björn Furhoff, vd: ”Den tid vi har ’offrat’ på förbättringsförslag har vi fått tusenfalt igen!”

– Det absolut viktigaste för oss på Furhoffs är nöjda kunder, framhåller Björn. Vi vet alla att i slutänden är det inte företaget som betalar lönerna, det är kunden.

Ett bra exempel är en lokal kund som lagt en hel del jobb hos Furhoffs, men vars underlag ledde till mycket slöserier. De bjöd in kunden till en värdeflödesanalys för att visa problematiken; med bättre underlag kunde de sänka tidsåtgången. Kunden tog till sig informationen, levererade bättre underlag – och resultatet blev en sänkning av genomloppstiden med 30 procent!

– Det är egentligen en form av Lean produktutveckling, säger Jan. Vi tappade initialt i omsättning men kunden har istället skärpt sin konkurrenskraft. De växer vilket i slutänden har gett oss mer arbete!

Enligt Magnus Torgin var det mycket mer prisdiskussioner tidigare, idag är det mindre fokus på den delen. De har traditionellt inte haft kunder som letat efter lägsta pris, kunderna känner att de får rätt kvalitet för priset.

– Sedan vi startade med vår Lean-satsning 2007/08 har vi inte haft några prisökningar, säger Magnus. Ändå har vi kunnat behålla samma marginal samt löneökningar – och detta i byggbranschen! Vi har dessutom tagit marknadsandelar och under de senaste två åren har omsättningen ökat med 40 procent.

Medarbetare
Furhoffs har ett väl utvecklat samarbete med IF Metall och verkstadsklubben, som är helt med på noterna att företaget måste tjäna pengar – det finns ingen konflikt och de ser att inga jobb försvinner på grund av Lean-arbetet. Tvärtom.

– Det här är bra för personalen, framhåller Carl Brian. Vi söker aktivt efter bättre lösningar hela tiden, exempelvis inom ergonomi. Vi har en hög trivsel, ett mycket bra samarbete och god kontakt mellan avdelningarna.

Företaget satsar på att ta bort monotona arbeten, på att jobba smartare; här är det ingen som är rädd för rationalisering, alla känner till expansionsplanerna och vet hur ledningen tänker framåt. Här återinvesteras allt, oavsett om det rör sig om finansiella resultat eller frigjorda personella resurser.

– Den som går i pension från oss ska inte vara utsliten, säger Björn. Det ska finnas många friska år kvar att njuta av.


Furhoffs är en uppskattad leverantör och har fått flera utmärkelser, många kopplade till deras Lean-arbete. Här ett exempel från Rosemount.

Furhoffs har även deltagit i ett forskningsprojekt med KTH under tre år, där de mätt hur arbetet utvecklats bland annat med avseende på ergonomi och stress. Projektet kunde konstatera lägre buller, mindre arbete över axlar och att medarbetarna inte är lika trötta efter arbetsdagen. Sjukfrånvaro har sjunkit med 1 procent de senaste fem åren och företaget erbjuder massage, fri frukt och friskvårdspengar – samt varierande arbetsuppgifter.

– Peppar peppar, men vi har inte haft en enda långtidsfrånvaro under hela 2012, säger Jan. Vi har ett lönesystem som inspirerar till rotation, vilket också påverkat utfallet positivt. Alla yngre gillar det, idag är det nästan ett krav. De vill förkovra sig, vilket är helt enligt Lean-filosofin.


Utbyggnad med 2500 kvadratmeter produktionsyta och 500 kvadratmeter kontorsyta. I planeringen ingår en matsal där hela företaget ska kunna samlas.

Korttidssjukfrånvaron har sedan 2008 sjunkit med en halv procentenhet, till 2,5 procent. Trivsel leder också till ett ökat engagemang; medarbetarna är både engagerade i direktkontakten med kunderna liksom vid framtagning av nya produkter. Carl genomför veckomöten där alla förbättringsförslag tas upp, oftast med utgångspunkt i eventuella problem med någon produkt. De senaste åren har de haft ett snitt på 350 förbättringsförslag per år. Alla medarbetare har också varit delaktiga vid den utbyggnad som Furhoffs genomför och är med och påverkar utformningen, ner till detaljnivå som vägguttag.

– De diskuterar lösningarna med den enskilda medarbetaren, berättar Jan. Fungerar ytan? De stämmer av så att det passar för arbetsplatsen med tanke på ergonomi och flöde. Sedan tar Carl som arbetsledare med sig informationen till nästa byggmöte.

Alla investeringar utgår från medarbetarna och hur de ska kunna leverera enligt företagets Lean-filosofi. De har ett stort inflytande vid inköp av maskiner och utrustning, där operatörernas ord väger tungt. Alla ska vara överens.

– Själv kommer jag oftast in först i slutfasen när medarbetarna redan tagit beslut, ler Jan.

Samhälle
Utbyggnaden innebär en investering på 40 miljoner och resulterar i ytterligare 3000 kvadratmeter. Produktionslokalerna byggs med en öppen planlösning som möjliggör en förändringsbar produktionslayout enligt Lean-principerna och bygget beräknas vara klart under april 2013. Furhoffs arbetar också alltmer med återvinning, där allt avfall sorteras, och energifrågor. De har över 30 rörelsedetektorer i verkstaden för belysningen, som släcker ner automatiskt – energiförbrukningen har minskat drastiskt och energi- och miljötänket har rotat sig ordentligt.

– En grundvärdering är att vi ska göra rätt för oss, säger Björn. Miljötänk blir som slöserijakt, ett naturligt tänk i och med Lean-satsningen.

Furhoffs har god kontakt med kommunen och de satsar stort på att erbjuda en trygg arbetsplats. De är även aktiva vad gäller att ta emot studiebesök och har haft besökare från såväl sjukvård och skola som lantbruk. De erbjuder även praktikplatser och är aktiva i en svetsutbildning bland annat. De menar själva att de vid varje möte, vid varje besök från andra branscher, alltid lär sig något nytt.


Rundvisning i fabriken med Hans Reich, Jan Adolfsson och Magnus Torgin.

– Vi har insett att vi kan lära oss något av alla, även elever som kommer hit med helt nya ögon, säger Björn. Den dag vi inte är intresserade av att svara på frågor, ta emot besök eller driva nya projekt, den dagen är vi på väg neråt.

Furhoffs har en stadig ström av jobbansökningar; det var länge sedan de behövde annonsera. De är kända i staden för sin genomtänkta personalpolitik med både träningsbidrag, bonuslön och möjligheten att själv påverka sin arbetsplats. De sökandes kunskaper är inte det viktigaste; Furhoffs söker rätt personlighet, människor med intresse för att jobba med händerna och intresse av att utveckla både sig själva och företaget.

– Vi kan alltid utbilda dem för den aktuella arbetsuppgiften, säger Carl. Det finns exempel på folk som aldrig stått vid en kantpress, eller snickare som aldrig hållit hammare – vi utbildar. Vi har exempelvis en kvinnlig svetsare som tidigare arbetade som fritidsledare.

Företaget strävar efter att anställa fler kvinnor, idag utgör de bara 10 procent. Om de kunde komma upp i 25 procent vore det fantastiskt enligt Björn.

– Två kön, tre generationer, det är målet! Vi strävar efter att ha medarbetare i alla ålderskategorier: 20-40-60 år. Det är förödande för de företag som tar bort de äldsta, de tappar alla kunskaper, och utan de yngsta saknar de inspiration. De yngre lär de äldre datakunskap, de äldre visar vilken färg svetslågan ska ha när temperaturen är rätt …

Ägare
När Furhoffs påbörjade sin Lean-satsning med Produktionslyftet låg omsättningen på cirka 50-55 miljoner kronor, idag är den över 120 miljoner kronor. De återinvesterar motsvarande 30 procent av företagets omsättning, vilket skulle kunna ses som en risk om det inte vore för deras duktiga medarbetare.

– Vi får den personal vi förtjänar … Att stuva om företaget mot mer motiverad och engagerad personal har varit fantastiskt, en verklig vinna-vinna-situation, säger Björn. Initialt krävdes det en ordentlig satsning för att få igång arbetet, men därefter har det varit rena tsunamin. Det gäller att vara beredd på att ta emot alla förbättringsförslag, men den tid vi har ”offrat” på förbättringsförslag har vi fått tusenfalt igen!

På Furhoffs har de aldrig varit rädda för att ta hjälp, vilket varit avgörande för deras framgångsrika samarbete med Produktionslyftet. De satte upp tydliga mål och deltog med den inställningen att de själva skulle genomföra arbetet; det de behövde var starthjälpen.

– Viktigast av allt är att behålla glädjen, även om vi rationaliserar, avslutar Björn. Det är mycket skratt men vi är samtidigt mer fokuserade. Vi har mindre strul idag än förr, färre problem – vilket i sig gör arbetet roligare!


Notis 2013-01-30

Insiktsfullt Lean-arbete hos Enics i Västerås

Enics i Västerås tillverkar elektroniska produkter för användning inom industrin. De största utmaningarna handlar om transporter av material till och från olika tillverkningsprocesser, lager och buffertplatser. Det stora antalet olika produkter gör också att det krävs många olika system för till exempel testning. Produktionsbatchernas storlek varierar också, vilket ytterligare adderar till komplexiteten. I sitt Lean-arbete har Enics kommit fram till att en av de viktigaste åtgärderna de kan göra är att förbättra – och förändra – sina flöden. Ett exempel är att minimera transporter och skapa tydligare flöden genom att skapa taktade tillverkningsflöden. Det reducerar hantering av produkter mellan olika montagestationer samt minskar behovet av transporter. Internt har Enics styrgrupp satt som mål att reducera behovet av yta med 50 procent, ett uppdrag som gick till pilotgruppen i början av oktober.

Efter en genomgång av 5S och nyframtagna layout-principer var första steget att mäta upp gruppens ytanvändning, det vill säga nuläget. Därefter användes det ordinarie förbättringsarbetet för att hitta potential till ytminskning. I mitten av december hade många, helt nya, smarta lösningar att hantera mätutrustning, material och arbetsbänkar arbetats fram och den ursprungliga ytan på 250 kvadratmeter var nere i endast 110. En stor sammanhängande yta på 5x15 meter stod tom och där kunde de i början av december nöjda ta emot en helt ny produkt och dess utrustning. Enics pilotgrupp har på detta vis gått före och visat vägen – nu kommer resten av fabriken att följa efter och ta vara på erfarenheterna! På bilden ses delar av pilotgruppen på den avröjda ytan med nystartad produktion i bakgrunden: Jimmy Ölveby, Henrik Toth, Pham Dung Anh och Lars Lennkvist. Mer information har kalle.persson@produktionslyftet.se.


Notis 2013-01-30

”I fäders spår – för framtids segrar”

Produktionslyftets styrgupp på Munkfors Sågar besökte det tidigare Produktionslyftsföretaget Ostnor i Mora för att se vad de har gjort under sitt deltagande i Produktionslyftet och hur de fortsatt sitt utvecklingsarbete.

Företagets Lean-koordinator, Ellinor Sparby, visade gruppen från Munkfors runt på Ostnor där de fick delta på dagliga pulsmöten och veckans ”samverkanspuls”, som kompletterar skyddskommittéarbetet och informationsskyldigheten enligt MBL. ”Tänk på att ha ledning och ägare med i förändringsarbetet och starta upp en organisation med förbättringsgrupper på hela företaget”, var ett av råden som Ellinor gav Munkfors Sågar vid den avslutande utvärderingen av dagen. Deltagarna var mycket imponerade av vad de såg och av den öppenhet som Ostnor visade sin verksamhet när de svarade på alla frågor som deltagarna hade.

Munkfors Sågar är ett familjeföretag som leds av Pernilla Melén, tredje generationens ägare. Företaget startade 1948 av Anders Hallberg, Pernillas farfar, och är idag ett världsledande företag inom branschen. Pernillas far, Jarl Hallberg, var också med på resan till Mora. Jarl berättade att när han började arbeta på företaget på 60-talet var de sju anställda; idag har företaget vuxit till en koncern med export till över 50 länder och med ett 60-tal anställda bara på Munkfors Sågar. Jarl är numera koncernchef för företaget.

Inom Produktionslyftet vill Munkfors Sågar ta tillvara på tidigare generationers arbete med att utveckla företaget. Därför passade de på att ta en bild vid Wasaloppsmålet med den passande banderollen ”I fäders spår – för framtids segrar”. Denna bild sammanfattar på ett bra sätt vad de vill uppnå med arbetet inom Produktionslyftet. Mer vet bo.warg@produktionslyftet.se.


Notis 2013-01-30

Fordonskomponentgruppen

Inom svensk fordonsindustri finns det cirka 800 mindre och medelstora företag, varav många är organiserade i Fordonskomponentgruppen (FKG). Ett antal av FGKs medlemmar deltar eller har deltagit även i Produktionslyftet, bland andra Arvika Gjuteri, Bror Tonsjö, Finnveden Gjutal, Finnveden Metal Structures, Nolato Plastteknik, Nolato Polymer, Proton Engineering, SenseAir och Öhlins Racing. Vår förhoppning är att lyckas attrahera fler företag inom fordonsbranschen bland Fordonskomponentgruppens medlemmar till Produktionslyftet, då det är en mycket viktig industri för Sverige. Mer information om FGK hittar du på www.fkg.se.


Notis 2013-01-30

VINNOVA satsar på Produktionslyftet

Produktionslyftet skapar ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag i Sverige. En utvärdering visar att programmet har gett mycket goda resultat hos deltagande företag. Produktionslyftet får därför VINNOVAs fortsatta förtroende med 25 miljoner kronor under 2013-2014.

– Produktionslyftet kommer även i fortsättningen att knyta an till aktuell forskning och utbildning. Små och medelstora tillverkande företag är hårt utsatta på en global marknad och den kunskap och metodik som Produktionslyftet bidrar med har visat sig förbättra förutsättningarna för deras konkurrenskraft, säger Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA (bilden).

Hela pressmeddelandet finns att läsa på VINNOVAs hemsida. Mer information har Produktionslyftets programdirektör birgitta.ojmertz@produktionslyftet.se.


Notis 2013-01-30

Målstyrning mot måltillstånd i Skillingaryd

I början av januari startade arbetet i pilotområdet hos Proton Engineering i Skillingaryd. Det är en stor grupp men arbetet kom igång bra med en workshop enligt Kata-metodiken. Faktainsamlingen tog sin tid men gav mycket bra diskussioner. Ett måltillstånd inom sex veckor sattes och de planerar vidare på hur de ska mäta detta i sin målstyrning. Mer vet joakim.bjurstrom@produktionslyftet.se.


Notis 2013-01-30

Tydliga mål och bättre flöde i Töcksfors

Nokalux i Töcksfors i västra Värmland utvecklar och producerar belysningsarmaturer för den professionella marknaden i Norden. Med egna anläggningar för plåt- och plastbearbetning har de kontroll över hela produktionskedjan. I mitten av december var det möte med arbetsgruppen för genomgång av företagets ”100-dagarsplan”, där många punkter nu är genomförda men några släpar. Arbetet i pilotgruppen stämdes av medan 5S-revisionsgruppen har satt upp tydliga mål och jobbar på bra. Under jullovet har golvet målats och nästa steg blir att titta på ett bättre flöde. Mer information har bo.ericson@produktionslyftet.se.


Notis 2013-01-30

Lean-uppdatering i Gnosjö

Rudhäll Industri i Gnosjö är uppe i en högintensiv fas. Förutom flytt av maskiner till produktionsenheten i Gnosjö har de genomfört steg 1-3 av 5S i monteringen samt initierat Lean-arbetet i en ny hall, där operatörer från pilotområdet tar ett stort ansvar coachningen av sina kollegor. Samtidigt pågår arbetet med att standardisera arbetssättet för alla veckans fem dagar inklusive skift. Ett veckoschema är framtaget för detta och dokumentation är under framställning. Lean-uppdateringen på företaget planeras vara slutfört vid halvårsskiftet 2013 – mer vet nils.svensson@produktionslyftet.se.


Notis 2013-01-30

Ledarskap enligt Kata i Tomelilla

Strax före jul var det styrgruppsmöte hos Swegon i Tomelilla med planering av aktiviteterna fram till deras avslut i mars. En ”Gemba Walk” genomfördes med ordermottagning och produktion, och på kontoret fortskrider förbättringsarbetet bra. Dagen gav också givande diskussioner kring vad som krävs för att arbeta enligt Toyota Kata-tänket. Nästa steg genomfördes i slutet av januari med en tvåtimmars Kata-utbildning för samtliga anställda, där även företagets Lean-vision och utmaningar presenterades och diskuterades. Under kommande veckor kommer de första praktiska experimenten med Förbättrings-Kata och Coachning-Kata genomföras i produktionen. Mer information har lars.danielsson@produktionslyftet.se.


Notis 2013-01-30

Tilltro med bred styrgrupp i Vindeln

Cranab i Vindeln har höga mål och stor tilltro till sitt påbörjade arbete med Produktionslyftet och produktionschefen betonade det långsiktiga i satsningen vid första mötet. Styrgruppen har breddats med medarbetade också från planerings- och marknadsavdelningarna, vilket är positivt. Bilden visar Produktionslyftets Lean-coacher Björn Langbeck och Anders Sörqvist vid ett Lucia-besök i december … Mer vet anders.sorqvist@produktionslyftet.se.


Notis 2013-01-30

Välkommen till Kvalitetsdagen 2013

Kvalitetsdagen genomförs den 13 mars vid Louis De Geer konsert & kongress i Norrköping. Årets tema – Kvalitets- och verksamhetsutveckling, på bredden och på djupet – erbjuder kunskap om olika typer av utvecklings- och förbättringsarbete som pågår inom svenska företag och offentliga organisationer.

Organisationer som sjösätter stora förbättringsinitiativ av typen Lean, Six Sigma, Processutveckling eller Ledningssystem har ofta även ett behov av mer detaljerade kvalitetsmetoder och verktyg. Det behövs ett samspel mellan strategisk kvalitetsutveckling och operativt förbättringsarbete. Ibland blir det för mycket av det ena och för lite av det andra. Under Kvalitetsdagen erbjuds därför – enligt önskemål från tidigare deltagare – både breda och djupa kunskaper inom ämnet Kvalitets- och verksamhetsutveckling. Huvudtalare är Bo Edvardsson, professor Karlstads universitet, och Eva-Lena Frick, VD Vätternrundan, som delar med sig av sina perspektiv på kvalitetsutveckling med kunden i fokus. Programmet innehåller även seminarier och interaktiva workshops i aktuella ämnen och metoder. För ytterligare information, program och anmälan se www.iei.liu.se/q/kvalitetsdagen.


Notis 2013-01-30

Produktionslyftsforum – Lean-nätverk i Mälardalen

Mälardalen Industrial Technology Center och Produktionslyftet i Östra Mellansverige gör gemensam sak och skapar ett Lean-nätverksforum för företag i Mälardalen. En första tematräff om engagemang för förändringsarbetet genomförs tisdagen den 26 februari med studiebesök hos Eskilstuna Elektronikpartner AB, Eepab. Efter en rundtur på företaget, där vd Mikael Joki berättar hur Eepab arbetar med engagemang och Lean, berättar Produktionslyftets Richard Berglund om sin och andras forskning kring engagemang på arbetsplatser. Anmäl dig till träffen senast den 20 februari till martin.kurdve@produktionslyftet.se.


 
SWEREA/IVF CHALMERS KTH Högskolan i Jönköping MDH Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Blekinge Tekniska Högskola Luleå tekniska universitet