Logotype Intresseanmälan
Hem
 

Nyhetsbrevsarkiv

Nyhetsbrev januari 2010


Produktionslyftet går in i en ny spännande fas

Den första avtalsperioden för Produktionslyftet går nu mot sitt slut. Med stolthet kan jag konstatera att de tre år som perioden omfattat har varit mycket framgångsrika. Av många goda resultat vill jag speciellt lyfta fram två extra viktiga. Först och främst har ett stort antal företag kunnat lyfta sin effektivitet, och därmed lönsamhet, tack vare insatserna från våra duktiga utbildare och coacher. Trots en djup lågkonjunktur har engagemanget hos deltagande företag också varit på topp, och vi kan se de konkreta resultat det lett till. För det andra har en nationell struktur börjat byggas upp, där resurser inom institut och högskolor samordnats. Detta har i sin tur lett till att vi kunnat utnyttja många goda krafter runt om i landet, för att kunna utbilda och coacha många företags personal på ett effektivt sätt.

Läs Mats Lundins ledare här >>


Ställtidseffektivisering hos Smekab i Önnestad

I mitten av november genomfördes en SMED-övning på en manuell svetsning hos Smekab. Enligt statistik har omställningen tagit strax under en timme, men en stor del materialhantering och väntan på truckförare ingick då. Nu är en handlingsplan skapad för att effektivisera ställtiden. En del aktiviteter är införda, exempelvis kittning av produktionsorder som redan minskat ställtiden med ca 30%. Mer vet lars.danielsson@produktionslyftet.se.
Lean-spel med engagemang hos Mekanotjänst i Hudiksvall



Det var mycket bra engagemang vid Lean-introduktion och Lean-spel på Mekanotjänst. Ett snabbt och bra resultat bådar gott inför fortsättningen. I december genomfördes steg 1-3 av 5S, där det bestämdes att alla skulle få minst en timme per vecka fram till jul för att färdigställa. Mer vet anders.hugnell@produktionslyftet.se.
Administrativ värdeflödesanalys hos Westbaltic Components i Norrköping

I slutet av november genomfördes en administrativ värdeflödesanalys på ett månadsbokslut för Westbaltic Components AB, Norrköping. Det blev inte en helt traditionell värdeflödeskarta, eftersom det till stor del utgörs av individuella icke-sekvensiella insatser. Ledtiden är starkt beroende av hur in-datan och informationen hanteras och bokslutet har dessutom krävt en hel del övertid. Resultatet av det framtida läget och handlingsplan blev dock tillfredsställande med kortare ledtid och mindre övertid. De har dessutom fått ytterligare insikter om verksamheten. Mer vet jens.von.axelson@produktionslyftet.se.
Användbar standard hos Voith Turbo Safeset i Hudiksvall



Standardisering av arbetssätt inom avsyning ledde till både förändrade rutiner inom avsyningen samt en helt ny mall för hur ett arbetssätt ska dokumenteras. Den nya mallen, som är enkel och tydlig, används nu på fler avdelningar inom företaget. Mer information har lars.danielsson@produktionslyftet.se.
Från skepsis till ”aha” hos Diab i Laholm

En värdeflödesanalys gjordes i mitten av december hos Diab, med nuläge från expandering till delningssågen. Två grupper gjorde en karta över samma område, där några operatörer gick från skepsis till aha-upplevelse. Det finns en hel del förbättringar att göra och en handlingsplan är framtagen att jobba vidare på och förankra hos ledningen. Mer vet joakim.bjurstrom@produktionslyftet.se.
Kvalitetsverktyg för att sprida kompetensen hos Klässbols

Klässbols Linneväveri kommer att ta fram kvalitetsverktyg för att arbeta med störningsuppföljning. Det omfattar att analysera orsak och verkan till olika typer av maskinstörningar, kopplat till ett strukturerat arbete med förbättringsgrupper bland personalen. Mer vet bo.warg@produktionslyftet.se.
5S och pilotgrupp hos Press & Plåtindustri i Oskarshamn

I december genomfördes 5S-coachning hos Press & Plåtindustri med teoretisk genomgång och tidplan. Även upplägg inför pilotgrupp på hydraulpressen startades och företagets twinrobotcell är referensområde sedan en tidigare 5S-aktivitet. Praktiskt arbete med de två första ”S” har inletts och de ser tydliga förbättringar efter kort tid. Hydraulpressen kommer även vara pilotområde inför kommande SMED-aktivitet. Mer vet tomas.wigerfelt@produktionslyftet.se.

”Produktionslyftet har nått sitt mål”

Produktionslyftet har som program varit operativt i tre år och har kunnat redovisa positiva resultat på flera plan. Beslut har precis tagits för ytterligare en treårsperiod. Här följer en bedömning av Produktionslyftets insatser baserad på fakta och utdrag från rapporter, utvärderingar och externa källor, där andra bedömt värdet och resultatet av Produktionslyftets insats.

De flesta underlag till denna artikel är hämtade från Rambölls utvärderingar av Produktionslyftet samt rapporter från Produktionslyftets följeforskare i det interaktiva forskningsprojektet. Rambölls bedömning av Produktionslyftets måluppfyllelse bygger på intervjuer med samtliga deltagande 25 företag som togs in under 2008, samt intervjudata som samlats in av det interaktiva forskningsprojektet avseende Produktionslyftets tio pilotföretag. Intervjudata finns även från ett antal arrangörer av insiktsseminarier, coacher samt enkätsvar från kursdeltagare i Produktionslyftets utbildning Lean produktion på 7,5 högskolepoäng.


Ett kollage med bilder från olika aktiviteter hos Produktionslyftsföretag sedan starten 2007.

Enligt följeforskarna i det interaktiva forskningsprojektet har Produktionslyftet en väl sammanhållen målbild, speciellt hos arbetsmarknadens parter, programstyrelse, ledning, coacher och utbildare. Flera intervjuade har uttryckt att det finns ett stort engagemang och stor kompetens i Lean-frågor både i programstyrelsen och i ledningen för Produktionslyftet. Följeforskarna påpekar också att effektorienterade program som Produktionslyftet bör karaktäriseras av öppenhet, dynamik och processtänkande, där reflektion och lärande över gjorda erfarenheter samt bred delaktighet är viktiga inslag.

Planeringen av arbetet ut mot företag och design av företagsmetodiken präglas enligt följeforskarnas rapport av dialog, gemensamt lärande, systematisk samverkan mellan Produktionslyftets ledning, coacher och utbildare samt fokus på dokumentation. Metodiken har vidareutvecklats under programmets gång, allteftersom erfarenheter har gjorts i de olika företagen. Enligt följeforskarna finns det flera exempel på att företagens deltagande i programmet i sig bidrar till ett ökat förändringstryck internt i företagen. Genom Produktionslyftet skapas legitimitet och synlighet samt underlättas motiveringen att arbeta med Lean, där Produktionslyftets Lean-coacher spelar en central roll i företagens Lean-arbete.

Insikt

I arbetet med att skapa insikt kring Lean arrangerar Produktionslyftet så kallade insiktsseminarier. Dessa är till för att väcka företagens intresse för Lean, men syftar även till att sprida information om Lean och Produktionslyftet till kommunala näringslivschefer, regionförbund och länsstyrelser samt IUCer och andra regionala och lokala aktörer. Fram till mitten av 2009 har ett 80-tal insiktsseminarier genomförts med över 5000 deltagare totalt och programmet har via dessa seminarier kommit i kontakt med en mängd aktörer. En sammanfattning enligt Ramböll är:

  • Indikationerna som utvärderarna noterar är att insiktsseminarierna är inspirerande och det finns flera företag som gått vidare i sitt Lean-arbete efter att ha deltagit i seminarier
  • Få arrangörer har specifikt fokuserat på Produktionslyftets målgrupp i inbjudan, men ändå kommer nästan hälften av deltagarna från målgruppen.

Enkätdata visar att 85% av arrangörerna bedömt att insiktsseminariet i hög utsträckning väckt intresse för Lean hos deltagande företag. 46% av arrangörerna uppger att företagen i hög utsträckning gått vidare med Lean-arbetet efter deltagandet.


Exempel på foldrar som beskriver företagens produktionssystem, framtagna under arbetet med Produktionslyftet.

I en enkätundersökning bland de subventionerade kursdeltagarna i utbildningen Lean produktion uppger 53% att de, eller någon annan från deras företag, har deltagit i ett insiktsseminarium. Bara en fjärdedel vet att de inte har deltagit; resten är osäkra.

Som en del av insiktsarbetet publicerar Produktionslyftet även ett nyhetsbrev en gång i månaden (utom i juli), där olika aktiviteter i programmet presenteras. I dagsläget har nyhetsbrevet 1650 mottagare (november 2009), varför det inte rör sig om massutskick utan endast distribution till bokade prenumeranter. Vid halvtidsutvärderingen av Ramböll 2008 kunde de konstatera att 35% av Teknikföretagens medlemmar inom Produktionslyftets målgrupp med 50-250 anställda angav att de kände till programmet, vilket kan vara ett sätt att bedöma insatserna kring insiktsarbetet.

Utbildning

Under perioden 2007-2009 har Produktionslyftet i samarbete med Chalmers Industrihögskola genomfört 25 kurser med totalt 600 deltagare, varav 340 deltagare från Produktionslyftets målgrupp. Kursutvärderingar som genomförts efter kurserna visar att 90% av alla deltagare anser att de fått direkt nytta av kursen i sitt dagliga arbete och att de kommer att rekommendera kursen till sina kollegor.

Rambölls utvärdering ger motsvarande resultat; en betydande del av kursdeltagarna anser att de fått kunskaper som de använt för att utveckla arbetet med Lean i sina företag. På ett övergripande plan indikerar utvärderingen att kursen håller en hög kvalitet och ger ett värde för företagen. En stor majoritet av Produktionslyftsföretagen svarade att kursen gav deras företag kunskap som var av värde i arbetet med Produktionslyfte. Av detta drar Ramböll slutsatsen att Produktionslyftet har nått sitt mål. I sammanhanget är det även intressant att deltagarna ansåg att kursen gett dem användbara kunskaper oavsett om företaget tidigare arbetat med Lean eller ej.

Av alla som svarat på enkäten så var det endast två som ansåg att kursen inte hade gett dem några nya kunskaper som de kunde använda i sitt Lean-arbete. Anledningen var att företaget ansåg att de redan låg så långt framme inom området. I Rambölls intervjuer med Produktionslyftsföretag framgår det också att merparten av företagen anser att kursen utgjort ett bra komplement till coachningen. Utbildningen har gett en teoretisk grund för coachningens praktik. Totalt har 21 företag från Produktionslyftets målgrupp skickat fler än två deltagare till utbildning (för Produktionslyftsföretagen är det obligatoriskt att skicka minst två deltagare på utbildningen).

Det finns även flera exempel på tillfällen då Produktionslyftets lokala partner efter en genomförd kurs har fått förfrågningar om att genomföra ytterligare kursomgångar. I Halmstad och Sibbhult har två kursomgångar redan hållits och även i Hudiksvall och Arvika har omgång två startats. Förfrågningar om extra kursomgångar har även kommit från Mora och Halmstad (för en tredje omgång!). På ett övergripande plan, menar Ramböll, indikerar utvärderingen att kursen håller en hög kvalitet och ger ett värde för företagen.

Coachning

De övergripande resultaten från Rambölls utvärdering avseende coachningen kan sammanfattas enligt följande:

  • Vägledande principer för produktionssystemet har tagits fram i nästintill samtliga företag
  • Involveringen i Lean-arbetet från ledningshåll är en kritisk faktor, men det är svårt att bedöma hur många företag som lever upp till en tillräcklig nivå
  • Det finns exempel på uppmätta resultat i pilotområden, men mätning har inte kunnat göras i alla företag
  • För att kunna bedöma om företagen utan coachningen klarar att förbättra sig successivt krävs en effektmätning en tid efter att de lämnat programmet
  • Det finns förutsättningar för successiv förbättring i företagen, vilket varit ett mål för arbetet i företagen, i det att de ser värdet av att arbeta med Lean – dock finns det en hel del utmaningar för att få det att fungera i praktiken.

Baserat på sin utvärdering kan Ramböll konstatera att Produktionslyftet nått de mål som ställts upp avseende framtagandet av vägledande principer för företagens produktionssystem. Gällande ledningens engagemang och drivkraft förefaller enligt Ramböll VD/platschef eller motsvarande vara aktivt involverade i arbetet med att implementera Lean i minst hälften av företagen. I fyra utav företagen är ägarna involverade i arbetet i någon utsträckning. Generellt sett är den bild som framträder positiv och det tycks finnas en vilja att arbeta vidare med Lean. Exempel på hur engagemanget från ledningens håll kan se ut i företagen är:

  • Företaget har inkorporerat Lean i affärsplaneringen
  • Företaget har tagit fram eller arbetar med att utveckla Lean-baserade styrsystem
  • VD är sammankallade till möten avseende Lean
  • Representanter för ledningsgruppen deltar i förbättringsgruppsmöten
  • Flertalen ledningspersoner ingår i den arbetsgrupp som leder arbetet med Lean.

Beträffande ledningsgrupperna sammanfattar Ramböll att det för samtliga grupper gäller att målen om den andel som ska ha tagit fram vägledande principer för sitt produktionssystem har nåtts. I de fall där mätningar gjorts på ”Lean-effekten” hos företagen övergripande har betydande förbättringar kunnat påvisas enligt Ramböll. Bland effekterna nämns reduktioner i kapitalbindning, förbättrade flöden, minskade ledtider och ställtider och/eller lagervärden. Följeforskarna lyfter också fram företagens engagemang i arbetet med Lean och pekar även på effekter som ordning och reda, gjorda förbättringar i pilotområden och nya former för att involvera personalen i utvecklingsarbete etc.


En stor del av Produktionslyftets centrala och regionala ledning, utbildare och coacher, samlade inför uppstarten av Produktionslyftets beslutade förlängning.

Utifrån de företag som intervjuats inom ramen för Rambölls utvärdering är utvärderarnas övergripande bedömning att företagen har gjort förbättringar där de implementerat Lean-verktyg. Motsvarande bild gäller även för pilotföretagen. Sammantaget konstaterar Ramböll att företagen i allmänhet är nöjda med coachningen och med sitt deltagande i Produktionslyftet.

Coacherna spelar även enligt följeforskarna en mycket central roll i företagens arbete med Lean, både i avseendet att stödja företagens kompetensutveckling och införandet av Lean, men också i avseendet att hitta rätt personer på företagen för att agera till exempel Lean-koordinatorer. Att säkra tillgången till Lean-coacher, både genom att behålla de nuvarande coacherna men också genom att rekrytera och utveckla nya coacher, är därför enligt följeforskarna av högsta vikt.

Generellt

Enligt Ramböll ger många av företagen uttryck för att de ser att arbetet med Lean ger lönsamhetseffekter. Främst handlar det om minskade lagervärden och kapitalbindning. Ett av de intervjuade företagen menade att företaget nog hade haft det riktigt svårt med upplåning och kreditkostnader om de inte deltagit i Produktionslyftet och minskat kapitalbindningen. Flera av företagens VD kommenterar att den största – och viktigaste – förändringen ligger i att kulturen på företaget har förändrats, att personalen tar egna initiativ och att det finns en annan vilja till utveckling. Enligt Ramböll är det också där som företagen ser att förutsättningarna för ett fortsatt förändringsarbete utifrån Lean ligger.

Intervjupersonerna i Rambölls utvärdering lyfte också att arbetet med Lean uppskattas av deras kunder och att de har använt Lean-arbetet när de marknadsför sig själva. Merparten av de deltagande företagen har kunnat lämna exempel på tillfällen eller sammanhang då de berättat om Produktionslyftet och rekommenderat andra företag att delta. Enligt följeforskarna har företagen haft gott stöd av coacher och utbildare och positiva resultat hos företagen har uppvisats, tillsammans med stor enighet om att implementeringen av Lean är mycket viktigt för företagen. Slutsatsen följeforskarna drar är att Lean som koncept troligen har en hög legitimitet hos programmets intressenter, utifrån det positiva mottagandet som konceptet generellt sett har fått från företagens anställda, ledning samt de lokala facken.

Alla pilotföretag anser att deras Lean-arbete kommer att bli framgångsrikt och de flesta av de övriga Produktionslyftsföretagen som ingick i Rambölls utvärdering bedömer att de ska kunna arbeta vidare på egen hand när coachningen upphör. Detta stämmer även överens med den bild som de coacher som intervjuats gett. Däremot förväntar sig företagen att de kommer att behöva ytterligare stöd för att undvika att bli ”hemmablinda”, stämma av utvecklingsarbetet och få en knuff i rätt riktning samt att för att arbeta vidare med nya verktyg. Sammanfattningsvis menar Ramböll att det finns en vilja hos företagen att arbeta vidare med Lean i det att de ser att det finns ett värde i Lean.

Avslutningsvis menar följeforskarna att Produktionslyftet på det hela taget utvecklat en framgångsrik strategi för att åstadkomma ett nationellt arbete med produktionsfrågor. Det följeforskarna kan bedöma är att resultat kommer att uppnås i företagen, men de har också fått indikationer på att det går att få långsiktiga effekter med programmet. På det sättet är Produktionslyftet en unik satsning, särskilt den organiserade lärprocessen som har varit med genom hela programmet och bland berörda aktörer på alla nivåer. Det är viktigt att arbetet med vidareutveckling och spridning får fortsätta i samma anda, menar följeforskarna.

Björn Stenvall



 
SWEREA/IVF CHALMERS KTH Högskolan i Jönköping MDH Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Blekinge Tekniska Högskola Luleå tekniska universitet